Fakta om elstängsel

Elstängsel är ett psykologiskt stängsel som genom sin pulserande ström håller djuren inne eller ute genom sin osynliga styrka. Stenmurar, fårnät, trästaket eller dylikt är ett fysiskt stängsel som håller djuren inne genom sin faktiska styrka.
Elstängslet har den fördelen att det är billigare och mindre arbetskrävande att sätta upp.
Elstängslet fungerar så att plus är kopplat till tråden som är väl isolerat ifrån jorden genom isolatorer. Strömkretsen är nu bruten. När djuret eller människan kommer i kontakt med tråden så rusar strömmen genom djuret ner i backen tillbaka till aggregatet som står i förbindelse med jorden, då blir strömkretsen sluten.

Stängslet kan på så vis sluta var som helst, det behöver inte gå tillbaka från början och man kan göra hur många grenar man vill, det är bara aggregatets styrka som sätter stopp. Stötarna kommer med ca en sekunds mellanrum vilket gör att djuret hinner backa innan nästa stöt kommer. Av den anledningen är det förbjudet att använda taggtråd kopplat till elstängsel, djur eller människor kan då fastna och få ström i sig hela tiden, vilket är direkt farligt.
På grund av att elstängslet är ett psykologiskt stängsel så måste man se till att stängslet är intakt och ger tillräckligt starka stötar så att djuren har respekt för det och håller sig på rätt sida. Slarvar man med det eller har det avstängt för t ex att man tror att djuren är rädda för tråden för de har fått sig en stöt för mycket så kan djuren till slut tappa all respekt för detta. Det gäller särskilt får, har de en gång tappat respekten för stängslet så kan det bli svårt att hålla dom inne igen.
Med en stängseltestare så kan man hålla bra kontroll över sitt stängsel. Att känna med ett grässtrå är ingen särskilt bra metod då det spelar stor roll hur fuktig marken är och vad du har på fötterna.
Spänningen bör vara minst 4500-5000 V. Det minst godtagbara värdet är 2000 V. Mer okänsliga djur som får, getter, shettlandsponnys mm kräver minst 3500-4500 V.

De som tar ner spänningen på stängslet är:
Jordningen (det största problemet), tråden, växtligheten, isolatorn och skarvarna. Du kan läsa om dessa längre fram i boken.

Aggregatets funktion och placering.

De flesta aggregat är konstruerade så att de slår av sig själva om något händer som kan vålla skada under förutsättning att de är rätt installerade. Om apparaten slår av sig själv så drar man ut stickproppen och sätter in den igen. Fungerar den ändå inte så bör apparaten lämnas in till en auktoriserad verkstad.
Elstängselapparaten ger en spänningspuls en gång per sekund, och denna puls kan vara över upp till 10 000 volt, men den varar bara i en tiotusendels sekund. Djuren uppfattar detta som ett kraftigt stick och lär sig snart att få respekt för stängslet.
Nätaggregaten placeras på vägg eller stolpe. De flesta aggregat är gjorda så att de kan sitta utomhus, men om du vill att ditt aggregat skall hålla länge så bör du ha något slags skydd mot regn och starkt solsken. Den bör ej heller placeras inne i ladugården där korrosiva ammoniumgaser kan förkorta livslängden. Placeras apparaten inomhus bör man sätta ett blixtskydd på utsidan för att minska risken att få in blixten i byggnaden.På apparatens pluspol (röd) ansluter man elstängslet och minuspolen (svart) ansluter man till jord.På de flesta aggregat så finns det en lampa som blinkar om spänningen ut till stängslet är över 2000 Volt. Det brukar också finnas en lampa som lyser med ett konstant sken vilket betyder att aggregatet är anslutet till nätet och det går ström fram till aggregatet. På en del aggregat så finns det en display som visar vilken spänning det går ut till stängslet.
Batteriaggregat ansluts till 12 Volt bil-, traktor- eller fritidsbatteri.
Det är att föredra med ett fritidsbatteri , då dessa tål urladdningar bättre och har därför en längre livslängd. Matningsklämmorna fästs direkt på batteriets polskruvar. Röd klämma- pluspol, svart klämma-minuspol. På de flesta batteriaggregat så finns det en lampa som varnar om det är dags att ladda batteriet. Det brukar också finnas en knapp för halv eller full effekt.
För att slippa att ladda batterierna så ofta så finns det nu solpaneler att koppla till dessa, de klarar i normala fall att underhålla batterierna under sommarmånaderna.

Klarar man sig med ett nätanslutet (220 Volt) aggregat så är det den mest underhållsfria stängslingen (man slipper ladda batterier). Men är betet långt från strömkällan, typ skogbete så är man hänvisad till ett batteriaggregat. Har man både ett batteri och ett nätanslutet aggregat så klarar man sig i alla situationer, men det är ju också en kostnadsfråga. Det går också att dra långa matningar från aggregatet det beror lite på hur det ser ut där man bor. Man kan dra luftledningar. Eller så kan man gräva ner matningen men då måste man använda en speciell matarledning. Många använder vanlig elsladd men det går absolut inte. En vanlig elsladd är isolerad för kanske 380 V, och i stängslet har man kanske 7000 V, vilket medför att det inte blir någon ström alls i stängslet.
Hur kraftigt aggregat behöver jag? Det beror på hur stora hagar du har, vilka djur du skall stänga inne/ute eller om du vill att aggregatet skall röja gräs. Även om man har ett aggregat som bränner av gräset så bör man åtminstone en gång på säsongen gå över det kontrollera så det inte har lagt sig för mycket och för tjock vegetation över det. I regel så blir det bara en brun vissen rand av gräs under tråden.
Aggregatets styrka mäts i Joule. Ju mer Joule ett aggregat ger desto starkare är det. Det kan vara svårt att jämföra olika märken med varandra, en del fabrikanter anger hur många Joule ett aggregat laddar medan andra anger hur många joule som går ut ur aggregatet. Fabrikanterna har också olika belastning på aggregaten när dom mäter, vilket ger en mycket skev bild om man jämför prestandan mellan olika märken. Det är precis samma sak med aggregat som med bilar. Fabrikanterna anger en viss bensinförbrukning medan opartiska konroller ger i så gott som hundra procent en mycket högre bensinförbrukning.
Nu finns det rekommendationer från EU hur man skall mäta styrkan på aggregaten, men det är bara rekomendationer så de flesta fabrikanter kör i sina gamla spår och ger ut felaktiga siffror. Hur skall du då göra för att veta vilket aggregat du skall köpa? Fråga din stängselleverantör ifall han har testat aggregat från olika fabrikat, i så fall så ger han dig raka besked vad du skall ha.

Jordning

Jordningen är nyckeln till om man skall få ett bra fungerande elstängsel. Jordspett finns att köpa men det går lika bra att använda galvaniserade rör (gamla vattenledningsrör). Använd absolut inte armeringsjärn, för de är i regel så pass rostiga att de inte har någon ledningsförmåga alls. De bör vara minst en meter långa och slås ned på ett så fuktigt ställe som möjligt. Ju starkare aggregat desto mer jordspett. Jordspetten slås ned med ett avstånd på 1-2 meters mellanrum och sammankopplas med järntråd/matarledning till aggregatets minuspol (svart).
Ju starkare aggregat man har desto mer måste man jorda detta.
Det finns försäljare av elstängsel som säger att man skall ha en meter jordspett per joule. Det är i och för sig ett riktmärke, men jag tycker inte att man bara skall gå efter detta. Det kan ju vara så att man har ett aggregat som i detta fall skulle kräva tio stycken jordspett, har man då kanske mycket bra ledningsförmåga i marken , så kanske man skulle kunna klara sig med hälften jordspett, vilket medför en onödig kostnad. Har man mycket dåligt ledande mark så kanske det inte räcker, man blir då lätt invaggad i falsk säkerhet.
Nej, jag tycker och rekommenderar mina kunder att försöka mäta jorden. Sätt ner ett eller några jordspett och mät med en digital mätare om ni har någon spänning i jordtråden. Spänningen skall helst vara noll men den får inte överstiga 0,3 kV. För varje tiondel som spänningen ökar i jordtråden så drar den ner spänningen i stängslet väldigt mycket.
Har ni ingen mätare eller tycker det är en onödig utgift (den är ett mycket bra redskap vid felsökning mm), så kan ni gör så att ni lägger ena handen på backen och den andra handen tar ni på jordtråden. Då skall ni absolut inte känna något. Det är inte någon tillförlitlig metod då det för de flesta människor är svårt att känna om spänningen är under 0,6 kV. Har man problem med marken t ex tjälad, sandbacke mm, så kan man ha både plus och jord i stängslet. Se längre fram på sidorna om hur man gör detta.

Stängseltråden

Jag kallar band, tråd och elrep för enkelhet skull bara för tråd. Ju tunnare ledarna är och till antalet mindre de är desto större blir motståndet i tråden. Har man högt motstånd i tråden så blir också stängsellängden kortare. Man kan tänka sig stängslet som en vattenfylld ballong, desto fler och större hål det är i ballongen ju lättare rinner vattnet ut och desto fler och större ledare det är i stängslet ju lättare rinner strömmen ut i stängslet.
Motståndet mäts i Ohm, och desto mindre Ohmtal det är i tråden desto längre stängsel kan man göra. Om man byter ut en tråd med ett högt Ohmtal mot en annan tråd med ett mycket lågt Ohmtal så kan det röra sig om att stängsla in mil istället för några hundra meter. Det beror ju också på hur kraftigt aggregat man har.
Vid tillfällig stängsling så kanske det inte spelar någon större roll om man tar en tråd med högre Ohmtal, där brukar det ju inte röra sig om så långa sträckor, det är också en kostnadsfråga då ledarna i tråden är dyra. Vid permanent stängsling bör man välja rep eller ståltråd då dessa i regel har lågt motstånd. Ståltråden har den svagheten att den syns dåligt (för människan), men den har lång livslängd och är därför billig. Det finns också mycket olika kvalitéer på den tråden livslängden varierar mellan 5-30 år.
Repen syns mycket bra och springs därför ej heller ner så lätt av vilda djur. Repen är håller sig bättre vid snö och blåst än banden som lättare töjer sig och då blir förstörda.
Rostfria ledare har ett större motstånd än förtent koppar, men de är också mycket hållbarare. Tar man bägge dessa ledare i tråden så får man en tråd vars ledare håller bra och har ett litet motstånd. Ligger dessa då i par två och två så spelar det heller ingen roll om någon ledare går av, den för då ström av den andra istället.
Det är också en stor fördel om ledarna ligger samlade i banden. Man slipper då överslagen som blir mellan ledarna, banden bränner till slut av. Man behöver ej heller vara rädd för att ledare blir strömlösa då de får ström av varandra hela tiden. Man kan ha både plus och jord i samma band (40 mm). Se i ett senare kapitel om detta.
Däremot så skall man undvika att blanda galvaniserad tråd med koppar, för då uppstår galvaniska strömmar vilket medför att zinket i den galvade tråden vandrar över till kopparn och järntråden rostar.
Det är ett problem vid t ex grindankarna, som kan rosta vid det stället där man har dessa anslutna till koppartråd. Grindankare, skarvar mm skulle i så fall vara gjorda av rostfritt stål istället men då hade de blivit alldeles för dyra. I de fall är det billigare att byta ut dessa efter några år istället, 5-10 år beroende på tjockleken på galvet och de galvaniska strömmarna.
Vid anslutning till aggregatet så bör man ej använda galvad tråd. Plasten i tråden bör vara av polyethylene som har en längre livslängd än polypropylene. Den är också något glattare vilket inte direkt är någon fördel.
Där är det alltid mycket viktigt att hålla stängslet väl sträckt, annars är skaderisken stor. Den största skaderisken är hängande tråd och det ser också mycket fult ut.

Skarvarna

Skarvning bör alltid ske med skarvbleck e dyl. Då får man den största kontaktytan vilket är mycket viktigt. Knyter man ihop tråden så är risken mycket stor att det blir överslag i knuten. Vilket medför att tråden till slut bränner av. Man kan också få ett stort spänningsfall vid knuten. Sen kan det ju inte vara bra att det håller på att blixtra i det torra gräset, jag vet inte om det har tagit eld på detta sätt men det är mycket otrevligt.

Isolatorerna

Isolatorerna bör vara kraftiga och väl isolerade ifrån skruven eller spiken. Grisknorren, förr den populäraste isolatorn, är en dålig isolator. Den fungerar bra vid torr väderlek, men regnar det och stolparna blir våta så slår strömmen igenom och ut i stolpen, vilket medför att man får mycket dålig eller ingen spänning alls i stängslet. Specialisolatorn (som man viker över repet och slår i med en krampa) som används till elrep är ej heller någon bra isolator då repet kommer för nära stolpen.
De flesta andra isolatorerna som finns på marknaden är bra isolerade. Dock fyller de sin funktion mer eller mindre bra. Kombiisolatorn som används till tråd, band och elrep är alldeles för klen, den öppnar sig bara man försöker att spänna stängsel. Har man bredband så skall man använda isolatorer som är gjorda för dessa.
Den allra bästa isolatorn är i mitt tycke Ringisolatorn. Den passar både till rep, smalband och tråd. Den går att ha i hörnen, den går att ha vid ändslut. Den håller att spännas i. Det finns också med järnkärna, vilket jag tycker är onödigt, de håller ändå. Har man järnkärna så blir ju också isolatorn sämre isolerad från gods. Tråden kan också nöta plasten och komma i kontakt med järnkärnan och då blir det kortslutning. Skall man leta upp det felet så lär man få många grå hår innan man hittar det.
Det finns också en Ringisolator på marknaden som är mycket mindre än den vanliga Ringisolatorn, den är också naturligtvis billigare. Jag varnar er för denna, för den håller absolut inte till det som står här ovanför. Ni blir bara besvikna om ni köper den.

Strömbrytare

Man kan stänga av hela eller delar av stängslet med strömbrytare eller omkopplare. Det är en stor fördel om man kopplar in ett antal sådana när man sätter upp stängslet. Det blir då mycket lättare att lokalisera eventuella fel som kan uppstå. Delar kanske blir spänningslösa eller man kan få spänningsfall mm. Märker du att du har för dålig spänning vid aggregatet så stänger du bara av bitar av stängslet. Blir spänningen då bra så vet du att felet ligger på någon av de bitar du kopplat ifrån och sen är det bara att sätta på de olika delarna och när spänningen då sjunker så vet du var du skall leta någon stans. Det är också bra att kunna stänga av strömmen ute vid stängslet så att man slipper stänga av aggregatet när man jobbar med det.

Åskskydd

Ett åskskydd är absolut att föredra då det skyddar både aggregat och byggnader. Har man aggregatet inomhus så bör man absolut sätta upp ett åskskydd på utsidan, annars riskerar man att få in blixten om det slår ner i stängseltråden. Det finns i och för sig inget åskskydd som är hundraprocentigt, men jag har sett tillräckligt för att veta att det är många här i Sverige som räddat både aggregat och byggnader tack vare ett åskskydd. Jag har även sett aggregat som gått sönder trots att de hade åskskydd. Man bör även skydda aggregatet med ett åskskydd vid nätanslutningen, för om åskan slår ner långt från byggnaden och ger en tillfälligt för hög spänning ut i nätet så kan kretskortet i aggregatet gå sönder.

Grindar

Till grindar använder man vanligtvis antingen Fjädergrind eller Grindhandtag och grindankare.
Fjädergrinden skall för att vara komplett bestå av: 1 st grindhandtag, 2 st grindankare och 1 st fjäder. Detta är en mycket smidig grind som är lätt att öppna och stänga. Grindöppningen bör inte vara större än 3,5 meter. Fördelen med fjädergrinden är att man slipper ha flera meter tråd liggande på marken och knäppa. Man bör ha två fjädergrindar vid varje grind. Har man tre trådhöjder så räcker det ändå med två fjädergrindar.
Använder man grindhandtag och grindankare, så bör man ha en grinankare på varje sida. Man spänner tråden som går till grinden i en ringisolator och mellan den tråden och grindankaren tar man lämpligen en bit järntråd eller matarledning.
Om man kan göra grinden strömlös så är det att föredra, ty då slipper man vara rädd att få stötar när man öppnar grinden. Man gör då så att man får matningen av strömmen ifrån den grindankaren som man fäster grindhandtaget i, när man lyfter grindhandtaget så blir grinden strömlös. Det blir också resten av stängslet om man inte matar det med ström med nedgrävd matarledning från ena grindstolpen till den andra. Man kan också sätta en brytare vid grinden så man kan stänga strömmen vid ut och infart.

Stolpar

Liksom på övrig elstängselutrustning så finns det ett mycket stort urval också på stolpar.
Till permanent stängsling används vanligast trästolpar. Dessa bör för att hålla länge och vara underhållsfria tryckimpregnerade enligt NTR A. Vilket betyder att impregneringen håller vissa normer. När man skall köpa sådana trästolpar så bör man helst se dessa först. Kvalitéen på virket är av mycket stor variation. Sitter grenarna tätt i en ring på stolpen så behövs det inte så stor kraft för att bryta av den även om stolpen är kraftig. Till elstängsling så behövs det inte särskilt tjocka stolpar mer än till hörn och grindar. Det är också mycket jobbigare att slå ner kraftiga stolpar än lite klenare. Stolparna skall också vara fasade i överändan för annars spricker de mycket lätt när man slår ner dessa.
Kraftiga glasfiberstolpar används också till permanent stängsling, då främst till fjäderstängslet, se om det i ett annat kapitel.
Elrepstolpen används främst till som namnet säger elrep, men det går mycket bra att sätta bandisolatorer i dessa. Då bör de helst popnitas fast eller om man skruvar i dessa så bör plåtskruv användas. Det är bara en utseende fråga när man väljer elrepsstolpar t ex vid infarter och paddockar. Dessa håller ej att spännas i. Då får man ta trästolpar.
Vid permanent stängsling så bör ej avståndet mellan stolparna överstiga 4-4,5 meter.


Vid tillfällig stängsling (sommarbete) kan stolpavstånden ökas väsentligt. Tillfälliga stolpar är klena och lätta för att man snabbt och enkelt skall kunna flytta stängslet. Man måste dock ha trästolpar i hörn och vid grindar. Plaststolpen är försedd med skåror i stället för isolatorer. Plaststolpen böjer sig lätt vid solljus och tål kyla mycket sämre än de andra stolparna. Glasfiberstolpen är mycket lätt att sätta upp, du sätter lätt upp 2 ha på mindre än en halvtimme. Den är lätt att bära, den är mycket flexibel. Trots sin klena tjocklek är den ändå stabil. Står den böjd i solen så rätar den upp sig när man tar upp den, det gör inte plaststolpen. Glasfiberstolpen är också den billigaste stolpen. Fjäderstålstolpen är som man förstår av namnet en mycket tyngre stolpe, den trasslar också ihop sig lättmed varandra när man transporterar dessa. De har också ett tunnt färglager vilket gör att de rostar fort.

Kontroll och tillbehör

Stänseltestare finns det flera olika sorter på marknaden att välja på. Den billigaste varianten är en testare som ger ifrån sig en ljudsignal om man riktar den mot stängseltråden. De brukar klara ett avstånd på 5-6 meter. Man får då vanligtvis reda på ifall spänningen på tråden är över 2000 Volt. Neontestaren drivs utan batteri. Man sätter spröt i marken och håller testaren mot tråden. Då blinkar ett antal lampor som visar om det är bra eller dålig spänning. Antalet lampor varierar på olika märken. Med en digital voltmätare så får man reda på exakt vilken spänning det är på tråden. Den är ett utmärkt redskap vid felsökning och när man skall jorda aggregatet.
Med blinkande varningsskyltar, lysrör, neonlampor mm, så ser man visuellt på längre avstånd att det är spänning på stängslet. Lamporna är även bra på att skrämma bort rovdjur t ex rävar.

Med en säkerhetsvakt håller du hela tiden kontroll på att din jordning fungerar. Med en varningslampa talar den om för dig om jordningen är okey eller om tråden är kraftigt oisolerat från jord t ex att den sitter fast i ett fårstängsel och då blir jordad.
I säkerhetsvakten sitter det också ett blixtskydd.

När matningen skall dragas under eller på mark så måste man använda en där för avsedd matarledning. Man kan absolut inte använda en vanlig elsladd som är isolerad för 4-500 Volt när spänningen i matningen kan vara upp emot 10 000 Volt. Strömmen slår då igenom isoleringen och stängslet blir i princip spänningslöst. När man drar matningen inomhus och genom väggar skall den användas.

Vid tillfällig stängsling där man tar upp och ned tråden ofta bör man använda en uppvindningsapparat. Det blir mindre trassel och man spar tråden. Välj helst en som du kan hänga på dig för annars blir man ganska trött i armen när man skall veva in långa stängsel.
Om man av någon anledning vill ha svagare ström på någon hage så kan man sätta upp en spänningsdelare.

När man skall jorda aggregatet så finns det speciella jordspett. De är vanligen en meter långa galvade järnspett med fastsättning längst upp för jordtråden. Man kan naturligtvis använda nästan vad som helst här bara det leder bra. Gamla armeringsjärn är mycket populärt att jorda med, de är inte bara billiga de är också värdelösa då de har ett hölje av rost runt omkring sig och leder nästan ingenting. Gamla vattenledningsrör är utmärkta att använda som jordspett, men de får inte vara rostiga. Tänk också på att inte dra kopparledning från galvade rör/spett, för då får ni galvaniska strömmar och jordspetten rostar. Har man väl satt ner jordspetten så går man ju i regel inte och tittar till dom.
Har man skogshagar, hagar med mycket besvärlig underväxt, hagar där det finns risk för översvämning på understa tråden mm, så är jordavledningsstopp en bra hjälp på de problemen. De fungerar så att om den understa tråden t ex faller på backen så stänger den av strömmen på den tråden och resten av stängslet fungerar som vanligt. Har man inte en sådan så blir spänningen i dessa fall låg i hela stängslet. Den understa tråden får inte kopplas ihop med de övriga uten matningen måste gå igenom stoppet.

När man ansluter ström till band så bör man använda bandförbindare och anslutningskabel för band. Det är två plattor som man skruvar ihop en på var sida bandet. Använder man tråd och virar runt bandet så blir bandet veckat och det kan bli överslag med spänningsfall som följd.
Det finns mer eller mindre bra bandspännare på marknaden. Det kan vara bra att sätta upp dessa då snön och vinden lätt töjer banden. Det ser inte bara fult ut utan det är också stor skaderisk med hängande stängsel.
När man skarvar tråd, band och elrep skall man alltid använda där för avsedda skarvdon. Använder man inte dessa så kan kontaktytan bli för dålig och det blir överslag och spänningsfall. Tråden bränner också av till slut. När man stängslar med de tunnaste trådarna (polytrådar) så räcker det med att knyta. Järn- och ståltråd går naturligtvis också att knyta då det där blir direktkontakt, men skarven blir mycket starkare och det är lättare att använda en skarv avsedd för dessa trådar.
Ett alarm håller kontroll på stängslet alla timmar på dygnet. Sjunker spänningen under 2000 Volt så ljuder larmet. Det går också att koppla på så att en lampa lyser.

Tillbaka till sidan med mer Råd och Tips